”Lönen blev fel för att underlaget från HR kom för sent.” ”Vi kunde inte köra rapporten eftersom IT inte hade lagt upp behörigheten.” Kommentarer som de här har de flesta som arbetar i en stödfunktion hört någon gång. Men när samarbetet mellan avdelningar skaver handlar det sällan om ovilja hos enskilda personer, utan oftare om hur arbetet hänger ihop mellan funktionerna.
Lön och ekonomi är två av företagets mest centrala stödfunktioner, och ingen av dem kan göra sitt arbete på egen hand. Lön är beroende av att HR lämnar korrekta uppgifter om anställningar och förändringar i tid, och både lön och ekonomi är beroende av att IT ser till att system, integrationer och behörigheter fungerar. Dessutom är lön och ekonomi beroende av varandra, eftersom lönen ska bokföras, pensioner stämmas av och personalkostnader följas upp. När samarbetet mellan avdelningarna inte fungerar syns det därför ofta i form av fel i lönen, försenade rapporter och dubbelarbete.
I den här artikeln går vi igenom varför samarbetsproblem uppstår mellan avdelningar, hur ni känner igen dem och hur ni kan ta er an dem steg för steg.
Varför uppstår samarbetsproblem mellan avdelningar?
Det som ser ut som en konflikt mellan två avdelningar är sällan ett problem med människorna i dem. Oftare handlar det om otydliga roller, hög arbetsbelastning eller frågor som länge har lämnats olösta och som successivt har byggt upp frustration. Varje avdelning har dessutom sina egna system, deadlines och prioriteringar, och det som är brådskande för lön kan ligga långt ner på listan hos HR eller IT.
Ett vanligt mönster är att varje avdelning gör sin del av arbetet väl, men att ingen äger helheten. Problemen uppstår då i överlämningarna, alltså där en avdelning slutar och nästa tar vid, och eftersom ingen känner sig ansvarig för just det steget blir det heller ingen som löser det.
Signalerna finns där långt innan
Samarbetsproblem mellan avdelningar uppstår sällan över en natt. Oftast finns signalerna där långt innan, i form av återkommande missförstånd, oklar ansvarsfördelning, bristande kommunikation eller frågor som ständigt kommer tillbaka utan att få en lösning. Ju tidigare det som skaver uppmärksammas, desto enklare är det att hantera.
Typiska tecken på att samarbetet mellan avdelningar behöver ses över är att samma typ av fel uppstår i lönekörningen månad efter månad, att ärenden bollas mellan avdelningar utan att någon tar ansvar för dem och att information skickas i mejl och lösa filer vid sidan av de ordinarie processerna. Ett annat tecken är språket. När medarbetarna börjar tala om ”vi” och ”de” om kollegor på en annan avdelning är det ofta en signal om att avståndet mellan funktionerna har blivit för stort.
Börja med att förstå varandras vardag
När samarbetet inte fungerar är det viktigt att förstå situationen från flera perspektiv, eftersom det ofta visar sig att avdelningarna uppfattar samma händelse på helt olika sätt. Där lön upplever att underlagen från HR alltid kommer i sista minuten kan HR uppleva att lön ställer krav utan att förstå hur många steg som ligger bakom en anställningsförändring. Båda bilderna kan vara sanna samtidigt.
Att lösa samarbetsproblem mellan avdelningar handlar därför sällan om att hitta en skyldig, utan om att skapa förståelse för hur arbetet ser ut på andra sidan och hitta en gemensam väg framåt. Ett enkelt första steg är att låta varje avdelning berätta för de andra hur deras arbete ser ut, vilka deadlines de har och vad de behöver från de andra för att lyckas.
Förståelse är en bra början, men många samarbetsproblem kan också förebyggas med något så enkelt som tydligare ansvar, roller och förväntningar. När avdelningarna vet vad som förväntas av dem och vem som ansvarar för vad minskar risken för missförstånd och irritation, och därmed också för onödiga konflikter.
Så tar ni er an samarbetsproblem mellan avdelningar – steg för steg
När ni har identifierat att samarbetet mellan två eller flera avdelningar skaver kan stegen nedan hjälpa er att hantera situationen på ett strukturerat och konstruktivt sätt.
- Välj ett konkret flöde där det skaver. Börja med ett avgränsat flöde, till exempel nyanställning, löneändring, avslut av en anställning eller behörigheter i lönesystemet, i stället för att försöka lösa allt på en gång.
- Kartlägg flödet tillsammans. Samla representanter från de berörda avdelningarna och gå igenom vem som gör vad, när det görs, i vilket system och vilken information som lämnas över.
- Hitta överlämningspunkterna där det brister. Det är oftast där problemen uppstår, och det är där insatsen gör störst nytta.
- Bestäm ägarskapet. Utse en ansvarig för varje steg och en processägare som har helhetsansvaret för flödet, även när det går över flera avdelningar. Här är det klokt att utse en roll till ägare snarare än en individ, eftersom ansvaret annars kan bli personberoende.
- Kom överens om vad som ska lämnas över, när och hur. Bestäm till exempel senaste datum för underlag inför lönekörningen och vilket format underlagen ska ha. Ibland kan formatet vara skillnaden mellan en smidig process och flaskhalsar som kräver manuellt arbete.
- Skapa en gemensam väg för ärenden. Se till att frågor mellan avdelningarna hamnar på ett ställe där de syns och följs upp, i stället för i enskilda medarbetares mejlkorgar.
- Följ upp tillsammans. Gå igenom de fel som har uppstått mellan avdelningarna, till exempel efter varje lönekörning, med fokus på vad i processen som behöver ändras och inte på vem som gjorde fel.
Ledningens roll i gränsöverskridande samarbete
Samarbete mellan avdelningar kan sällan lösas av medarbetarna på egen hand, eftersom det ofta kräver beslut om ansvar, prioriteringar och resurser. Ledningen spelar därför en avgörande roll, till exempel genom att sätta gemensamma mål för processer som går över flera avdelningar. Ett mål som ”rätt lön i rätt tid” blir då ett gemensamt ansvar för HR, lön, ekonomi och IT, i stället för något som bara mäts på löneavdelningen. Ledningen behöver också ge de berörda mandat att ändra arbetssätt och rutiner när kartläggningen visar att något behöver förändras.
En kultur där problem får lyftas över avdelningsgränserna
De bästa organisationerna är inte de som saknar problem, utan de som vågar prata om dem. När medarbetare känner sig trygga att ställa frågor, ge feedback och lyfta frustration i tid, även till kollegor på andra avdelningar, minskar risken att små problem växer till stora konflikter. Det som hade kunnat bli en långdragen konflikt mellan två avdelningar blir i stället ett samtal. Som chef kan du bidra till den kulturen genom att själv tala om ”vi” när du pratar om andra avdelningar, och genom att ta emot synpunkter från dem som underlag för förbättringar i stället för som kritik.
Förutsättningar snarare än ovilja
De flesta går till jobbet med ambitionen att göra ett bra arbete, och det gäller oavsett vilken avdelning de arbetar på. När samarbetet mellan avdelningar inte fungerar handlar det därför sällan om ovilja, utan oftare om bristande förutsättningar, och det är goda nyheter, eftersom förutsättningar går att förändra. Genom att förstå varandras vardag, skapa tydlighet i överlämningarna och ta tag i det som skaver tidigt kan många samarbetsproblem lösas innan de hinner växa sig stora. Målet är kanske inte att avdelningarna aldrig ska vara oense, utan att skapa en organisation där lön, ekonomi, HR och IT ser sig som delar av samma helhet, och där problem hanteras i tid, med respekt och med fokus på lösningar.
Läs även: Personberoende inom lön och ekonomi – så minskar ni sårbarheten när nyckelpersoner är borta
