Det personliga konsultbolaget

Sjukskrivning och lön – det här behöver arbetsgivaren ha koll på

2 Nov, 2026 | Guide för lönechefer

När en medarbetare blir sjukskriven väcks nästan alltid frågor om ekonomi och trygghet. För medarbetaren handlar det om hur lönen påverkas. För arbetsgivaren handlar det om sjuklönekostnader, lagstadgade skyldigheter och om att varje löneutbetalning under sjukperioden blir rätt.

Sjukfrånvaro hanteras i löneprocessen varje månad, men reglerna bakom är fler än man kanske tror. Karensavdrag, sjuklön, kollektivavtalade tillägg och samordningen med Försäkringskassan behöver alla fungera för att medarbetaren ska få rätt ersättning i rätt tid. I den här artikeln går vi igenom vad som gäller från första sjukdagen till en eventuell långtidssjukskrivning, och vilket ansvar som ligger på er som arbetsgivare längs vägen.

Sjuklöneperioden: arbetsgivarens ansvar de första 14 dagarna

Under de första 14 kalenderdagarna av en sjukperiod är det arbetsgivaren som betalar ut ersättning till medarbetaren, i form av sjuklön. Sjuklönen motsvarar cirka 80 procent av lönen och betalas för de dagar medarbetaren skulle ha arbetat. För en timanställd innebär det att sjuklön endast betalas för schemalagd tid.

Från sjuklönen görs ett karensavdrag, som har ersatt den tidigare karensdagen. Avdraget motsvarar 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka och görs bara en gång per sjukperiod. Blir medarbetaren sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod, och då görs inget nytt avdrag. Som mest får karensavdrag göras vid tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Avdraget räknas oftast ut i lönesystemet, men kollektivavtal kan påverka beräkningen. För en medarbetare med en månadslön på 30 000 kronor kan karensavdraget till exempel motsvara ungefär 1 000–1 200 kronor, beroende på arbetstider.

Sjuklönen baseras på den fasta lönen och i vissa fall även på fasta tillägg. Rörlig ersättning, som bonus och provision, ersätts däremot inte alltid, och hur OB-ersättning hanteras kan variera beroende på kollektivavtal. För att sjuklönen ska bli korrekt behöver avtalsreglerna därför vara rätt uppsatta i lönesystemet, och lönefunktionen behöver ha god kännedom om vilka avtal som gäller för vilka medarbetare.

Arbetsgivarens skyldigheter under sjukperioden

Utöver att betala sjuklön har arbetsgivaren ett antal skyldigheter som följer sjukperiodens förlopp. På den åttonde kalenderdagen ska medarbetaren lämna ett läkarintyg. Arbetsgivaren kan också begära läkarintyg tidigare, men en sådan begäran ska vara skriftlig och får inte gälla längre än ett år.

Pågår sjukskrivningen längre än 14 dagar ska arbetsgivaren sjukanmäla medarbetaren till Försäkringskassan. Anmälan bör göras på kalenderdag 15 och ska göras senast på dag 21, eftersom den behövs för att medarbetaren ska kunna ansöka om sjukpenning. Förväntas sjukfrånvaron vara längre än 60 dagar ska arbetsgivaren dessutom ha tagit fram en plan för återgång i arbete senast dag 30, gärna tillsammans med medarbetaren.

Arbetsgivarens ansvar börjar dock redan första sjukdagen. Försäkringskassan betonar vikten av att agera tidigt för att förkorta frånvaron, och att anpassning av arbetet ofta är det bästa sättet att förebygga eller korta en sjukskrivning. För arbetsgivare med medarbetare som är sjuka ofta eller under långa perioder finns dessutom ett särskilt högriskskydd, som kan ge ersättning för sjuklönekostnaderna.

Efter dag 14: när Försäkringskassan tar över

Från dag 15 tar Försäkringskassan över ansvaret och betalar ut sjukpenning till medarbetaren. Sjukpenningen motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, som baseras på medarbetarens årliga inkomst. SGI har dock ett tak. För medarbetare med höga löner kan ersättningen därför bli betydligt lägre än 80 procent av den faktiska lönen, medan medarbetare med lägre eller medelhöga löner påverkas mindre.

Vid längre sjukskrivningar växer skillnaden mellan lön och ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan betalas ut i upp till 364 dagar under en period på 450 dagar. Därefter kan sjukpenningen fortsätta på den så kallade fortsättningsnivån, som motsvarar 75 procent av SGI. Vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan det i vissa fall bli aktuellt med sjukersättning.

Kollektivavtalens roll

För arbetsgivare med kollektivavtal slutar ansvaret inte vid dag 14. Många avtal ger medarbetaren rätt till extra ekonomiskt stöd utöver sjuklön och sjukpenning, till exempel genom avtalsgruppsjukförsäkringen AGS eller liknande försäkringar. Det kan innebära utfyllnad upp till cirka 90 procent av lönen under en viss tid, eller extra ersättning vid långtidssjukskrivning.

Vilka tillägg som gäller, under hur lång tid och för vilka medarbetare varierar mellan avtalen. För lönefunktionen innebär det att kunskap om de egna avtalen är avgörande för att utbetalningarna ska bli rätt. Medarbetare som saknar kollektivavtal står utan detta skydd, och för dem kan en privat sjukförsäkring fungera som komplement.

Deltidssjukskrivning och återgång i arbete

Vid en deltidssjukskrivning arbetar medarbetaren en del av sin ordinarie tid, till exempel 25, 50 eller 75 procent, och får ersättning för resten. Är medarbetaren sjukskriven till 50 procent betalar arbetsgivaren lön för halva tiden, medan Försäkringskassan betalar sjukpenning för resterande del.

För medarbetaren innebär det ett mindre inkomstbortfall än vid heltidssjukskrivning. För både medarbetare och arbetsgivare är fördelen också att kontakten med arbetsplatsen behålls, vilket underlättar rehabiliteringen. Innan en deltidsåtergång påbörjas ska medarbetaren kontakta Försäkringskassan, och om arbetstiden ska förläggas ojämnt behöver det stämmas av med dem.

Skatt, semester och pension

Både sjuklön och sjukpenning är skattepliktiga inkomster. För sjuklönen är det arbetsgivaren som gör skatteavdraget, precis som för vanlig lön, medan Försäkringskassan drar skatt på sjukpenningen.

Sjukfrånvaro påverkar även semesterintjänandet. Enligt semesterlagen är sjukfrånvaro semesterlönegrundande i upp till 180 dagar per intjänandeår, vilket innebär att det främst är vid längre sjukskrivningar som semesterberäkningen påverkas. Även pensionen kan påverkas. Eftersom allmän pension baseras på inkomst kan längre sjukperioder minska medarbetarens pensionsintjänande, och när det gäller tjänstepension fortsätter inbetalningarna i vissa fall som vanligt medan de i andra fall minskar.

Därför är korrekt hantering av sjukfrånvaro affärskritiskt

För en medarbetare som är sjuk är lönen en av få saker som ska fungera utan att medarbetaren behöver tänka på det. Ett felaktigt karensavdrag, ett missat avtalstillägg eller en försenad sjukanmälan drabbar medarbetaren i ett redan utsatt läge och påverkar förtroendet för arbetsgivaren. Samtidigt kan fel i hanteringen av sjukfrånvaro leda till felaktig rapportering, kostsamma korrigeringar i efterhand och en semesterlöneskuld som inte stämmer.

Att ha tydliga rutiner för sjukfrånvaro, ett lönesystem där avtalsreglerna är korrekt uppsatta och en lönefunktion med rätt kompetens är därför inte bara en administrativ fråga. Det är en del av ansvaret som arbetsgivare.

Sammanfattning

Under en sjukskrivning följer arbetsgivarens ansvar och medarbetarens ersättning ett tydligt förlopp:

  1. Dag 1–14: Arbetsgivaren betalar sjuklön, cirka 80 procent av lönen, och gör ett karensavdrag i början av sjukperioden.
  2. Dag 8: Medarbetaren ska lämna läkarintyg.
  3. Dag 15: Arbetsgivaren sjukanmäler medarbetaren till Försäkringskassan, senast dag 21. Försäkringskassan betalar sjukpenning, cirka 80 procent av SGI upp till ett tak.
  4. Dag 30: Plan för återgång i arbete ska vara klar om sjukfrånvaron väntas vara längre än 60 dagar.
  5. Från dag 365: Sjukpenning på fortsättningsnivå, 75 procent av SGI.

Hur stor påverkan sjukskrivningen får för medarbetaren beror på lönenivå, kollektivavtal, eventuella försäkringar och hur länge sjukskrivningen pågår. För arbetsgivaren handlar det om att känna till sina skyldigheter, sina avtal och sitt lönesystem tillräckligt väl för att varje steg ska bli rätt.


Läs även: När lönefunktionen brister – de dolda riskerna med fel i lönehanteringen