Det personliga konsultbolaget

Så påverkar sjukskrivning din lön

21 Oct, 2026 | Allt du vill veta om lön

De flesta av oss blir sjukskrivna någon gång i livet. Ibland handlar det om några dagar med influensa, ibland om en längre sjukdom eller en rehabilitering efter en skada. Lönen är för de flesta grunden för vardagens trygghet, och därför väcker en sjukskrivning nästan alltid samma fråga: hur påverkas min lön?

I den här artikeln går vi igenom vad som händer med din inkomst från första sjukdagen till en eventuell långtidssjukskrivning. Vi förklarar hur sjuklön och sjukpenning fungerar, vad som skiljer olika anställningsformer åt och vad du själv kan göra för att påverka din ekonomiska situation.

Vad innebär sjukskrivning?

Att vara sjukskriven innebär att du inte kan arbeta som vanligt på grund av sjukdom eller skada. Det är en läkare, eller i vissa fall du själv, som avgör att du behöver vara hemma från arbetet. Från dag 8 krävs normalt läkarintyg.

En sjukskrivning kan vara kortvarig, upp till 14 dagar, eller långvarig, det vill säga längre än så. Den kan också vara på heltid, då du inte arbetar alls, eller på deltid, då du arbetar en del av din ordinarie tid och är sjukskriven till exempelvis 25, 50 eller 75 procent. Hur lönen påverkas beror på vilken typ av sjukskrivning det handlar om, hur länge den pågår och vilken ersättning du har rätt till.

De första 14 dagarna: sjuklön och karensavdrag

Under de första 14 dagarna av sjukskrivningen är det din arbetsgivare som betalar ut ersättning, i form av sjuklön. Sjuklönen motsvarar cirka 80 procent av din lön och betalas för de dagar du skulle ha arbetat.

Från sjuklönen görs ett karensavdrag, som har ersatt den tidigare karensdagen. Avdraget motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön och görs bara en gång per sjukperiod. Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod, och då görs inget nytt karensavdrag.

I praktiken innebär karensavdraget en tydlig inkomstminskning i början av sjukperioden. Hur stor den blir beror på din lön och dina arbetstider. Med en månadslön på 30 000 kronor kan avdraget till exempel motsvara ungefär 1 000–1 200 kronor om du arbetar heltid.

Sjuklönen baseras på din fasta lön och i vissa fall även på fasta tillägg. Rörlig ersättning, som bonus och provision, ersätts däremot inte alltid, och för OB-ersättning kan det variera beroende på kollektivavtal. Att gå från full lön till 80 procent märks i plånboken, men sjuklönen mildrar ändå effekten betydligt jämfört med att stå helt utan ersättning.

Efter dag 14: sjukpenning från Försäkringskassan

Om du är sjuk längre än 14 dagar tar Försäkringskassan över ansvaret och betalar ut sjukpenning, en statlig ersättning som ska kompensera för din inkomstförlust. Sjukpenningen motsvarar cirka 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

Din SGI baseras på din årliga inkomst och motsvarar för många ungefär den lön de har. Men det finns ett tak. Har du en hög lön kan ersättningen därför bli lägre än 80 procent av din faktiska inkomst, medan den som har en lägre eller medelhög lön påverkas mindre av taket.

När sjukskrivningen blir lång

Ju längre sjukskrivningen pågår, desto tydligare blir skillnaden mellan din vanliga lön och ersättningen. Sjukpenning på normalnivå kan betalas ut i upp till 364 dagar under en period på 450 dagar. Därefter kan sjukpenningen fortsätta på den så kallade fortsättningsnivån, som motsvarar 75 procent av din SGI. Vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan det i vissa fall bli aktuellt med sjukersättning.

Ju längre du är sjukskriven, desto större blir alltså den totala inkomstförlusten, och desto viktigare blir eventuella kompletterande ersättningar.

Kollektivavtal och privat sjukförsäkring kan fylla glappet

Om du omfattas av kollektivavtal kan du få extra ekonomiskt stöd utöver sjuklön och sjukpenning, till exempel genom avtalsgruppsjukförsäkringen AGS eller liknande försäkringar. Det kan innebära utfyllnad upp till cirka 90 procent av lönen under en viss tid, eller extra ersättning vid långtidssjukskrivning. Din faktiska inkomst kan därmed bli högre än grundersättningen från Försäkringskassan.

Många väljer också att teckna en privat sjukförsäkring som komplement. En sådan försäkring kan ge extra ersättning vid sjukskrivning, ersättning som täcker upp till 90–100 procent av lönen och kortare väntetid till vård. Ett extra skydd är särskilt relevant för höginkomsttagare, egenföretagare och personer som saknar kollektivavtal.

Anställningsformen spelar roll

Hur sjukskrivningen slår mot din lön påverkas också av din anställningsform. Som tillsvidareanställd har du rätt till sjuklön från arbetsgivaren och oftast en stabil SGI. Som visstidsanställd har du rätt till sjuklön om anställningen har varat tillräckligt länge, men din SGI kan vara mer osäker. Är du timanställd får du sjuklön endast för schemalagd tid, vilket kan ge en lägre ersättning om din arbetstid varierar.

För egenföretagare ser det annorlunda ut. Här väljer du själv din karenstid, till exempel 1, 7 eller 14 dagar, och ersättningen baseras på företagets inkomster. Det gör att den ekonomiska påverkan kan variera betydligt mer.

Deltidssjukskrivning ger ett mindre inkomstbortfall

Vid en deltidssjukskrivning arbetar du en del av tiden och får ersättning för resten. Är du exempelvis sjukskriven till 50 procent arbetar du halva tiden och får halv lön, samtidigt som du får sjukpenning för resterande 50 procent.

Inkomstbortfallet blir därmed mindre än vid en heltidssjukskrivning. Dessutom behåller du kontakten med arbetsplatsen, vilket också underlättar rehabiliteringen.

Skatt på sjuklön och sjukpenning

Både sjuklön och sjukpenning är skattepliktiga inkomster. Du betalar alltså skatt precis som på din vanliga lön, och nettobeloppet blir därför lägre än bruttobeloppet. För sjuklönen är det arbetsgivaren som drar skatten, och för sjukpenningen är det Försäkringskassan.

Konsekvenser bortom månadslönen

En sjukskrivning påverkar inte bara den lön som betalas ut varje månad. Eftersom pensionen baseras på din inkomst kan längre sjukperioder minska pensionsintjänandet. Även tjänstepensionen kan påverkas: i vissa fall fortsätter inbetalningarna som vanligt, i andra fall minskar de.

Sjukfrånvaro kan också påverka hur mycket semester du tjänar in. Enligt semesterlagen är sjukfrånvaro semesterlönegrundande i upp till 180 dagar per intjänandeår, så det är främst vid längre sjukskrivningar som semestern påverkas.

Så kan du minska den ekonomiska påverkan

Det finns flera saker du kan göra för att stå bättre rustad. Börja med att kontrollera vilket skydd du har: omfattas du av kollektivavtal, och har du några kompletterande försäkringar? Se också till att din SGI är korrekt hos Försäkringskassan. Det är särskilt viktigt om din inkomst har förändrats.

Vid en sjukskrivning kan det dessutom vara klokt att anpassa dina utgifter efter den nya inkomsten och, om möjligt, ha en buffert att falla tillbaka på. Och om din situation tillåter det kan en deltidssjukskrivning ge en bättre ekonomi än en heltidssjukskrivning.

Sammanfattning

Sjukskrivning påverkar din lön i flera steg:

  1. Dag 1–14: Sjuklön från arbetsgivaren, cirka 80 procent av lönen. Ett karensavdrag görs i början av sjukperioden.
  2. Dag 15–364: Sjukpenning på normalnivå från Försäkringskassan, cirka 80 procent av din SGI upp till ett tak.
  3. Från dag 365: Sjukpenning på fortsättningsnivå, 75 procent av din SGI.

Hur stor påverkan blir i slutändan beror på din lön, om du omfattas av kollektivavtal eller har extra försäkringar och hur länge sjukskrivningen pågår. Även om det svenska ersättningssystemet ger ett relativt starkt skydd innebär en sjukskrivning nästan alltid ett inkomstbortfall. Genom att sätta dig in i vad som gäller för just din situation, och eventuellt komplettera med försäkringar, kan du minska osäkerheten och stå bättre rustad om du skulle behöva vara borta från arbetet under en längre period.


Läs även: När ska du hyra in interimskonsulter inom ekonomi eller lön?